Jimmie Åkesson har inte blivit bjuden till Nobelfesten. Man bara "nämen vad konstigt". Nobelfesten handlar om att hylla kunskap. Åkessons parti är kunskapsfientligt. Nobelfesten fylls av människor från främmande länder. Åkessons parti är främlingsfientligt. Det är - utöver dessa två uppenbara anledningar - inte heller särskilt märkligt att nobelkommittén inte vill ha Åkesson där. Vad händer om någon av prisutdelarna eller prismottagarna råkar nämna såna otäcka ord som "lika värde" eller "medmänsklighet"? Ska han resa sig upp och spatsera ut då, mitt under finmiddagen?
Eller tänk om maten de bjuds på inte är svensk? Är inte det en skymf i såna fall? I Åkessons ögon, så klart.
Jag har lite svårt att förstå det här med att de nu får fler martyrpoäng och därför borde ha bjudits in. Tro mig, vill de ha martyrpoäng så skaffar de martyrpoäng. Vi pratar ändå om partiet som får de förmodat rasistiska skjutningarna i Malmö att handla om att det är synd om Sverigedemokrater. I rest my case liksom.
Dessutom lär det väl kanske handla om en praktisk fråga också? Jag menar, jag kan riktigt se problemställningen framför mig. "Kära Magdalena Ribbing. Vi har blivit tvungna att bjuda in en rasist till en fest. Ingen annan vill befatta sig med, eller sitta bredvid denna rasist. Är det ok att sätta honom på en kortsida utan bordsgrannar?"
Fast visst, det är ju lite synd. Det sägs ju att man blir som man umgås, så om Åkesson nu får en kväll tillsammans med pålästa, kunniga och vettiga människor så kanske något smittar av sig. Å andra sidan ska man inte förvänta sig för mycket. De kanske inte pratar ren svenska.
1 kommentar:
Men lite synd är det om honom som måste vara så ängsligt rädd för andra människor och kulturer.
Skicka en kommentar