tisdag 26 juni 2012

"Hasa ner lite till..."

Cellprov då. Himla bra att ha gjort. Jävligt obekvämt medans man tar det.

Förutom att de kör upp instrument (som tur är ingen bastuba) i det allra heligaste ska man även ligga där och verka oberörd. Bara "näe, jag tycker inte alls att det är awkward att du gräver runt i mitt underliv, ont gör det inte heller, och det är inte alls jobbigt att min ettåring sitter i vagnen här bredvid på första parkett till the fitty show."

Sedan när jag skulle hoppa ner så var jag så jävla ivrig att få komma ner från den förbaskade britsen, så jag hoppade ner innan hon hade hunnit sänka stolen och flytta på sig, så helt plötsligt ramlade jag nästan ner i hennes knä, med blottat underliv och allt. För DET blev ju inte pinsamt! Och så skyllde jag på mitt låga blodtryck, att jag blir illamående av att ligga på rygg. Vilket jag ju blir, men det var ju knappast därför jag slängde mig ner sådär. Tror inte hon köpte det heller. Eller så var hon så chockad av upplevelsen "få blottat kön kastat mot sig i hög hastighet" att hon inte riktigt lyssnade på vad jag sa.

Cellprov, tur att det bara tas vart femte (tredje?) år. I alla fall för min barnmorska.

4 kommentarer:

Tudorienne sa...

Ha ha det här var fruktansvärt kul att läsa! Ingen annan behöver blogga idag, du har gjort bloggdagen.

Anna-Karin sa...

Åh, när jag tog cellprov för nån vecka sen tänkte jag att det nog skulle kännas helt normalt att ligga med bena i vädret om jag hade fött barn. Att ett gynbesök då skulle vara typ som att kolla blodtrycket.. Så fel man kan ha.

Gillar hur rakt och vasst du skriver!

Kerstin sa...

Tack vare dig Ellen var jag också och gjorde cellprov idag, typ 5 månader efter att kallelsen kom. För min del var det dessutom en ny helt okänd barnmorska. Fatta vad konstigt att säga hej, lämna fram kallelsen och sen dra av sig brallorna :-D Fast jag är inte så brydd. Jag var mer irriterad över att jag hade väntat en timme på drop in (fyra personer före mig) för att få göra provet och sen tog förstås mitt besök ca 5 min medan hon innan mig var inne 30 min. Det blir fasen alltid så - jag får vänta i evigheter och sen är jag själv klar på ingen tid alls.

KatarinaZA sa...

Senast jag gjorde cellprov så märkte jag knappt när det gjordes. BM, som jag aldrig hade träffat förut, och jag hade så väldigt mycket att prata om så det besöket bara flög förbi.